Författare: kalle

Vägen till rätt stöd på jobbet utan krångel Rätt arbetshjälpmedel kan förändra hela arbetsdagen. Ett anpassat tangentbord, ett höj- och sänkbart bord, program för röststyrning eller tydligare digitala rutiner kan minska belastningen och göra det möjligt att arbeta mer självständigt. Tidiga insatser kan också förebygga sjukfrånvaro och göra en återgång till arbete mer hållbar. Ansökan kan först kännas tungrodd, men processen bygger på ett tydligt samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det viktiga är att beskriva vilka arbetsmoment som fungerar dåligt, vilken anpassning som behövs och hur hjälpmedlet kan göra konkret skillnad. Här går vägen från den första dialogen till medicinskt underlag, behovsbedömning, offert och inskickad ansökan. Målet är att avdramatisera kontakten med Försäkringskassan och skapa fungerande system för stöd på jobbet. Grunden läggs i dialogen mellan medarbetare och arbetsgivare Börja…

Varför digitala möten dränerar vår energi och hur vi vänder trenden Skärmtrötthet är den fysiska och mentala trötthet som kan uppstå efter lång tid framför en skärm, särskilt när arbetet består av videomöten. Hjärnan behöver då tolka ansiktsuttryck, blickar, pauser och kroppsspråk genom ett begränsat bildfönster. Samtidigt kan den egna bilden ligga kvar på skärmen, vilket gör att många omedvetet övervakar sitt utseende och sin mimik. För personer som söker stöd i arbetslivet kan otydliga digitala rutiner dessutom skapa extra belastning. Tröttheten blir större när möten ligger rygg mot rygg, när syftet är oklart eller när deltagarna förväntas växla mellan flera informationskanaler samtidigt. Det finns en bättre väg. Med universell utformning planeras möten så att de fungerar för olika kognitiva behov, hörselnedsättning, synvariationer och energinivåer från början. Anpassningar som tydliga…

Minska sensorisk stress på kontoret med smarta val för ljud och ljus Kontoret är inte bara skrivbord, skärmar och möten. Det är också en ständig ström av ljud, ljus, rörelser och avbrott. Ett ventilationssystem som brummar, telefoner som ringer, samtal i bakgrunden och skarpa lysrör kan tillsammans skapa en osynlig energiläckage. Arbetsdagen blir längre att ta sig igenom, även när arbetsuppgifterna i sig är rimliga. Personer med NPF, alltså neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller med synnedsättning och annan sensorisk känslighet kan påverkas extra mycket. Det kan bli svårt att sortera intryck, återgå till en uppgift eller känna när det är dags att ta paus. Professionella riktlinjer om autism och ADHD på arbetsplatsen betonar att stöd ska utgå från behov, inte vara beroende av en formell diagnos. Det finns alltså mycket arbetsgivaren kan…