Olika funktionsnedsättningarOlika funktionsnedsättningar
Funktionsnedsättning och rättigheterFunktionsnedsättning och rättigheter
Vad är en funktionsnedsättning?
En funktionsnedsättning kan vara flera olika saker, med det är alltid en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt hos individen. Härunder är ofta orsakerna långvarig sjukdom, syn- och/eller hörselnedsättning, neuropsykiatriska funktionshinder, nedsatt rörelseförmåga eller förslagsvis svårigheter att minnas. Det finns där med en rad olika både synliga och dolda funktionsnedsättningar som påverkar många människor runt om i landet.
På individuell nivå kan en funktionsnedsättning variera i olika grad och påverkar individer i livet på olika sätt. Det är viktigt att här poängtera att ett funktionshinder och en funktionsnedsättning inte är samma sak, orden betyder till och med olika saker. När man söker på Google efter vad som gäller för funktionsnedsatta enligt Socialstyrelsen så finner man mycket bra information. Ordet funktionshinder är ett ord som beskriver individens möjlighet att ta sig fram i den omgivande miljön och vad som direkt är begränsande i den omgivande miljön, medan ordet funktionsnedsättning i direkt mening beskriver individens egna förutsättningar och funktion.
En funktionsnedsättning får man av en sjukdom eller ett annat tillstånd på grund av en medfödd eller på annat sätt förvärvad skada som påverkar individen. Funktionsnedsättningar kan vara bestående eller tillfälliga, det sistnämnda innebär alltså under en övergående period och ofta under exempelvis rehabilitering. Det är inte ovanligt att individer med funktionsnedsättningar känner ett utanförskap i samhället och det kan ibland vara svårt att nå fram till myndigheter och i den omgivande livsmiljön med sina behov som funktionsnedsatt. Ofta finns en känsla av att inte tas på allvar i sin funktionsnedsättning, eller att man inte får hjälpen man behöver. Vad som då är viktigt att komma ihåg är att det finns både lagar och förordningar som ska täcka upp för individens behov vid en funktionsnedsättning.
Det finns inga register i Sverige som visar på hur många personer det finns med funktionsnedsättningar, vilket står att utläsa av Myndigheten för Delaktighets undersökningar. Den statistik som står att uppbringa kommer från olika statistiska undersökningar från bland annat Statistiska Centralbyrån, och svaren man fått i dessa undersökningar är starkt beroende av hur frågorna ställts. Därför går antalet funktionsnedsatta i Sverige inte att fastställa, men däremot uppskattar WHO (World Health Organisation) att 10 – 15% av världens befolkning har någon form av funktionsnedsättning.
Det är inte ovanligt att en person med funktionsnedsättning kan behöva någon form av stöd för att kunna leva ett självständigt liv i samhället. Detta täcks ofta upp i olika lagar och förordningar som ska vara till hjälp när man ansöker om olika former av stöd. Detta stöd kan gälla alltifrån hjälpmedel i vardagen som exempelvis rullstol, tandvårdsstöd, parkeringsbevis, duschstol, ortoser och andra stöd för kroppens leder samt kroppsdelar, personlig assistens, hjälpmedel på arbetsplatsen, sjukersättning, färdtjänst och sjukresor, subventionerade förskrivna läkemedel, rehabilitering inom sjukvården med mera till särskilt boende eller anhörigstöd.
I del 2 av denna text går vi närmare in på individens rättigheter, barn med funktionsnedsättning, äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och mycket mer. Här kommer även värdegrunden i Sverige gås in mer på.
Funktionsnedsattas lika värde
I Sverige poängteras det ofta att alla människor är lika värda. På individuell nivå så ska en funktionsnedsatt individ ha rättigheten att vara delaktig i samhället och kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.
Det är viktigt att komma ihåg att allt funktionsrättsarbete i Sverige utgår från de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – som det togs beslut om år 2017 i Sverige. Utöver denna konvention har FN även skrivit in i Agenda 2030 att alla har rätt att delta och att ingen får lämnas utanför.
Runt om i Sverige, precis som i alla andra länder runt om i världen, finns det barn och unga med olika funktionsvariationer. Barn och unga med funktionsnedsättningar omfattas av både FN:s barnkonvention och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som även den specificerar de rättigheter som funktionsnedsatta barn och unga har i samhället. Det är viktigt att olika aktörer som arbetar med barn och barns rättigheter inför varje beslut tänker efter noga om hur deras beslut påverkar barnen, eftersom funktionsnedsatta barn inte är en liten homogen grupp och att funktionsnedsatta barn har samma rätt att bli hörda som vilket barn som helst.
Funktionsnedsatta finns i alla åldersgrupper, och intellektuellt funktionsnedsatta finns även bland de äldsta generationerna i samhället. Bland de äldre intellektuellt funktionsnedsatta är det relativt vanligt att demenssjukdom uppstår. En demensutredning av en intellektuellt funktionsnedsatt äldre kan inkräkta på individen genom att en sådan utredning är mycket komplicerad och inför varje sådan potentiell utredning bör man fråga sig om livskvalitén verkligen förbättras av diagnos. Om livskvalitén inte kan förbättras så är utredning att anse som fullständigt onödig enligt en artikel på aldreicentrum.se, där utredaren Lars Sonde går in i detalj angående problematiken. Äldre med intellektuell funktionsnedsättning har rätt till ett liv i trygghet och hjälp i sin vardag. Ibland sker detta på specifika LSS – boenden, äldreboende eller i hemmet med hjälp av personliga assistenter och/eller anhöriga.
För anhöriga till familjemedlemmar med olika former av funktionsnedsättningar finns ofta olika föreningar eller anhörigstöd att tillgå vid behov. Kontrollera gärna med din kommun eller vårdcentral om det finns något liknande i din närmiljö som kan vara till stöd för dig om du känner behov för det. Om inte annat kan det vara bra att veta att det finns stöd även för anhöriga när eller om behovet skulle uppstå.
Funkofobi, vad betyder det?
Det finns ett ovanligt ord som beskriver en vanlig handling, Funkofobi, och det är ett ord man inte ofta hör till vardags. För vissa kan det kännas som ett påhittat ord, ett ord som inte existerar, men så är det inte. Funkofobi är ett ord som faktiskt finns, men det skulle inte behöva finnas i dagens samhälle. Det är något som beskriver det fruktansvärda som ofta sker även på 2020-talet; nämligen diskriminering och särbehandling av funktionsnedsatta, mobbing av funktionsnedsatta, utestängande och förtryck. Det är att likställa med orden rasism, homofobi och sexism.
Funkofobi, smaka på det. Det där ordet som inte borde få finnas eftersom handlingarna som ordet beskriver inte borde få finnas i ett land där allas lika värde regleras i lagar och regler. Ändå finns ordet, för handlingarna finns. Varje dag, varje timma, varje minut och varje sekund blir funktionsnedsatta i vård land diskriminerade på ett eller annat sätt. Det kan vara parkeringen för funktionshindrade som sätts innanför stängsel för att därigenom bli oåtkomlig för den funktionsnedsatta, det kan vara barnet som nekas rätt till extra hjälp i skolan eller nekad assistans i hemmet, eller varför inte den äldre mannen som blir nekad hemhjälp trots behov för det. Det kan också vara den funktionsnedsatta rörelsehindrade som blir talad till som att hen vore ett småbarn trots att hen är en vuxen och myndig person med fullgott intellekt, eller den intellektuellt funktionsnedsatta som blir utsatt för våld på grund av sin funktionsnedsättning. Det är sorgligt och hemskt att det sker, varje dag sker det, men det sker och därför måste vi bli bättre på att lyfta funktionsnedsattas rättigheter i samhället. Det är en rättighet för den funktionsnedsatta att leva precis samma liv som alla andra, men det är också en skyldighet för Sverige som land att säkerställa att Funkofobin aldrig äger rum.
Den synliga funktionsnedsättningen
Den synliga funktionsnedsättningen är uppenbar visuellt sett. Man ser den direkt genom att den funktionsnedsatte ser annorlunda ut, rör sig annorlunda, kanske använder hjälpmedel som rullstol eller permobil. Kanske går den funktionsnedsatte med käpp, eller har ett medfött annorlunda utseende som vid exempelvis Downs Syndrom – det är en funktionsnedsättning som syns och som ingen därigenom ifrågasätter. Ibland syns funktionsnedsättningen enbart i det sociala samspelet, men den syns. Den är påtaglig och går att sätta fingret på.
En synlig funktionsnedsättning kan också försvåra, arbetsgivaren som den funktionsnedsatte individen sökte jobb eller praktikplats hos kanske nekar arbete på grund av den synliga uppenbara funktionsnedsättningen och man kanske blir pratad till som att man skulle förstå mindre trots att man förstår precis lika bra som många andra i ens egen åldersgrupp. Diskriminering kan uppstå enbart genom den synliga funktionsnedsättningen, och därigenom är det många funktionsnedsatta med synligt handikapp som känner sig besvärade ute bland andra människor. Genom våra konventioner har alla rätt att delta i samhället på samma villkor, och alla ska ha rätt till vanliga liv. Att diskriminera någon på grund av ett synligt handikapp är förbjudet enligt konventionerna och svensk lag. Ingen är mindre värd än någon annan, och alla är lika värdefulla.
Den dolda och osynliga funktionsnedsättningen
Den osynliga funktionsnedsättningen är vanligare än man kan tro, den syns inte för den utomstående betraktaren. Det man ser är en person som är tillsynes helt frisk, även om det kan vara en person med en allvarlig fysisk åkomma som diabetes, hjärtsjukdom eller Ehlers-Danlos Syndrom eller exempelvis något annat som ADHD, Dyslexi, PTSD, Autism, depression eller SLE. Det är en osynlig funktionsnedsättning som inte syns även om den kan vara både psykisk, fysisk eller på något annat sätt påverkande för den individ som bär på den. Man ser den inte, men den som har funktionsnedsättningen påverkas i allra högsta grad av den och kan ändå behöva olika former av stöd för att ta sig igenom vardagen.
Att ha en osynlig funktionsnedsättning gör inte funktionsnedsättningen mindre giltig. Den är bara inte lika uppenbar för den oinvigde. En person med en osynlig funktionsnedsättning kan ha ett specifikt parkeringstillstånd för funktionsnedsatta, du ser inte funktionsnedsättningen, men parkeringstillståndet behövs och kan vara den lilla detaljen som medför att den funktionsnedsatta klarar sin vardag lite bättre. Att få vara delaktig i samhället och leva ett liv som ändå kan vara lika normalt som det liv de ej funktionsnedsatta har. Det är enkelt att döma en osynligt funktionsnedsatt, tänk efter en gång till, allt är inte som det verkar.
Svenska lagar om funktionsnedsattas rättigheter
Enligt Sveriges regering utgår den politik som rör funktionsnedsattas rättigheter från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I detta arbete ingår att lagar och regler har blivit fastställda för myndigheters utövande samt av de rättigheter som funktionsnedsatta fått i samhället i stort samt på individnivå.
I regeringens politik har man även fastsatt mål för vad man vill uppnå för att styrka funktionsnedsatta rättighet att vara en aktiv del av samhället. Man vill genom dessa mål uppnå att funktionsnedsatta får jämlika villkor i samhället och att barnrättsperspektivet ska beaktas fullt ut.
De myndigheter som jobbar med dessa mål aktivt på uppdrag av bland andra Socialdepartementet är Myndigheten för delaktighet, Samhall via Näringsdepartementet och Arvsfonden via Socialdepartementet. Men bland många andra så finner vi även kommuner, socialtjänst, Socialstyrelsen, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med i detta arbete och politik på olika sätt. Barnrättsperspektivet försöker man också styrka ytterligare via skolors arbete nära och med barnen och deras rättigheter som elever.
Den 14 januari 2009 trädde FN-konventionen om funktionsnedsattas rättigheter i kraft i Sverige efter att Regeringen beslöt att underteckna konventionen den 15:e Mars 2007. I konventionen nämns att alla människor är jämlika oavsett förutsättningar, att barn med funktionsnedsättningar har rätt till extra hjälp och stöd och mycket mer som specificerar att oavsett funktionsnedsättning så har man rättigheter som ska ge den funktionsnedsatte samma möjligheter i samhället som alla andra. Mer om denna konvention kan du läsa i vår specifika text om enbart FN-konventionen om funktionsnedsattas rättigheter där du också kommer att hitta en länk som går direkt till denna oerhört viktiga konvention, både som lättläst och som den lagtext som ligger på regeringens hemsida.
FN-konventionen om funktionsnedsattas rättigheter
Den 15:e Mars 2007 beslöt Sveriges regering att FN-konventionen om funktionsnedsattas rättigheter skulle undertecknas, och den 14:e januari 2009 trädde konventionen i kraft i Sverige. Denna konvention har ratificerats av den stora majoriteten av världens länder. Detta innebär att den som har en funktionsnedsättning inte får bli utsatt för någon som helst form av diskriminering av någon – varken av privatpersoner, myndigheter, arbetsgivare, skola eller andra. Det spelar ingen roll vilken funktionsnedsättning du har eller ålder, du får ändå inte bli utsatt för diskriminering av någon.
På Sveriges regerings hemsida hittar man en länk till en pdf-fil där man kan läsa FN-konventionen om funktionsnedsattas rättigheter i sin helhet, både på engelska och svenska.
För den som vill läsa en lättläst version av denna konvention så hittar du den också på svenska regeringens hemsida.
Denna konvention har bildats för att underlätta livet för funktionsnedsatta och för att funktionsnedsatta ska kunna vara en aktiv del av samhället. Har man svårt att röra sig så har man exempelvis rätt till gånghjälpmedel och hiss. Man har rätt till hjälp att kommunicera om man har svårt att förstå vad andra säger, behöver man hjälp i skolan eller i arbetet så har man rätt till det.
Den är till för att underlätta och minska diskriminering. För dina rättigheter.
Om du vill kontakta oss kan du använda formuläret här nedan: